Ska du på klubb, gå inte till klubb Blå
För en sisådär två månaders sedan fyllde Elin 20 jordsnurr (Yay Grattis). Detta skulle ju såklart firas med pompa och ståt (som sagt två månader efter själva födelsedagen, bra vän jag är). Så i lördags bjöd jag över Elin på en mexican burritos night med en massa presenter.
Vi lyssnade på BWO samtidigt som hon packade upp de slarvit inslagna presenterna. Där i fanns ett drinksett på 4 drink (cosmo) glas, bakispiller, surgrör och framför allt drink markers i form av nakna män i kalsonger med jordens alla färger. Så från och med nu kan ni kalla oss för Chad och Brad.
Mitch korades till att ha den bästa rumpan av de alla.
Som de studenter/arbetslösa/låginkomsttagare som vi är så gick vi ut på ett ställe där de inte tog nått inträde. Vi gick till klubb blå (obs inte värt det, gå inte dit!!!). Till vår förvåning var det inte en vanlig kväll på klubb blå, nej då. Vi hamnade mitt i någon slags avslutningsfest för spanska utbytesstundenter som hetsade runt och ville att alla skulle skriva nice meddelanden med tuschpennor på deras vita t-shirts. Vi gick runt och kladdade på dessa stackars människor. Skrev "you can call me All" eller "love me tender". Vi skrev också Elins telefonnummer på typ allas tröjor!! Tänkte att ingen vettig männisa bestämmer sig för att faktiskt skriva till ett nummer som någon random klubbmänniska som druckit för många öl gett ifrån sig. MEN! På söndagskvllen blev Elin förvånad över att se ett vibermeddelande från en viss Glenn. Och inte nog med det. När Elin inte svarade (vilket är rimligt!!) möttes hon av detta sms några dagar senare:
Alltså, kämpa…! Glenn, det kommer aldrig hända. Just give up…